Tilläggsisolering: Den kompletta guiden (priser regler, tips)

Tilläggsisolering

Innehåll:

1. Tilläggsisolering – när och varför? 2. Källare, vind, in- eller utvändigt? 3. Val av isolering och hantverkare

Det finns en rad olika fördelar med att tilläggsisolera. Tilläggsisolering gör att energikostnaderna blir lägre, det ger dig en bättre kontroll över temperaturen i bostaden och det förbättrar innemiljön. När man minskar värmeförlusterna, och därmed också kostnaderna som är knutna till uppvärmningen, kommer man på lite sikt kunna tjäna in kostnaderna för isoleringen. En välgjord tilläggsisolering kan också förhindra uppkomsten av fuktskador, vilket annars kan få allvarliga konsekvenser för husets konstruktion. I den här artikeln kan du läsa om hur man praktiskt går tillväga vid tilläggsisolering, i vilka fall som det lönar sig samt vilken typ av isolering som man bör välja. Du får också tips på hur du kan gå tillväga för att komma i kontakt med pålitliga och kompetenta hantverkare.

Många goda grunder till tilläggsisolering

Bristande och dålig isolering kan leda till onödigt höga kostnader för ström- eller pelletsförbrukning. Anledningen är helt enkelt att varm luft läcker ut och kall luft tar sig in. En tilläggsisolering kan därmed leda till att kostnaderna för uppvärmningen av ditt hus reduceras avsevärt. Detta är dock bara en av orsakerna till att isolering är både viktigt och lönsamt.

Man sätter ofta likhetstecken mellan källarutrymmen och dålig luft – till följd av fukt och mögel. Kombinationen av kondens och dålig luftcirkulation är ofta den bakomliggande orsaken, men roten till alltihop återfinns inte sällan i en dålig isolering. Källare är ofta kalla eftersom de ligger under markytan. Den kalla jorden utanför gör att källarväggarna håller en relativt konstant, låg temperatur.  När varm luft letar sig in i källaren kyls den därför snabbt ner mot de kalla väggarna och kondens bildas. Om inte luftcirkulationen är tillräcklig kan inte luften torka ut kondensen och det uppstår fuktskador i konstruktionen. Är källaren isolerad på ett bra sätt slipper man dock den här typen av problem.

När bör man tilläggsisolera?

Om du bor i ett hus som bara har några år på nacken behöver du som regel inte tänka på tilläggsisolering. Byggnaden har högst sannolikt redan konstruerats och isolerats i enlighet med dagens krav på energieffektivitet. För nyare bostäder är alltså inte tilläggsisolering något som man normalt bör prioritera – om man inte har uppenbara problem med isoleringen. Det finns tyvärr hus från så sent som tidigt 00-tal där isoleringen bör ses över. Har du ett äldre bostadshus kommer tilläggsisolering vara en god investering. Beroende på hur gammalt huset är, kan man ofta passa på att tilläggsisolera i samband med att man gör annan upprustning av bostaden. Ofta vill man göra isoleringen utvändigt, vilket kräver fasadarbeten. Därför är det vanligt att man tilläggsisolerar i samband med att man byter paneler eller annan fasadbeklädnad.

När det kommer till isolering kan man lite förenklat dela in byggnader i fyra tidsperioder. Indelningen säger både en del om hur hus ursprungligen isolerades, och om vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkra en tillräcklig isolering idag.

Bostäder byggda innan 1950-talet

Om din bostad byggdes innan 1950 är det sannolikt att den antingen är oisolerad eller att den i varje fall har mycket lite isolering. På den tiden var en naturlig ventilation genom väggar och tak den strategi som man använde för att motverka fuktskador. Man nyttjade material som torv och spån för att fylla ut håligheter, bland annat för att främja ventilationen. Detta är dock material som isolerar dåligt.

Bostäder från 1950-talet fram till 1970

Under den här perioden började man att isolera i viss omfattning. Ofta var dock isoleringen tunnare än 100 mm, vilket är betydligt mindre än vad som krävs idag. Idag är den här isoleringen ofta sliten och man bör också kontrollera så att den inte är hoptryckt eller deformerad på annat sätt. Isoleringen kan även vara påverkad av olika byggfel – exempelvis kan det ha skapats luftfickor som gör att kylan kan tränga in i konstruktionen.

Bostäder från 1970-talet fram till 1990

Isolering började bli allt vanligare och mer omfattande under den här tiden. Fortsättningsvis låg tjockleken på 100–200 mm. Tyvärr är även isolering från den här tiden inte sällan tilltryckt eller har utsatts för annat slitage. Trots att tjockleken hade ökat betydligt svarar den ändå ofta inte mot dagens energikrav. Även när det gäller byggnader från den här perioden kan det alltså finnas behov av tilläggsisolering.

Nyare bostäder

I Boverkets byggregler finns det idag angivet att nya bostäder ska utformas så att värmeförlusterna blir små. Reglerna anger tillåtna gränsvärden för energieffektiviteten hos nybyggda hus, i form av det så kallade “U-värdet” (värmegenomgångskoefficienten). U-värdet kan inte direktöversättas till en viss tjocklek hos isoleringen, utan är ett sammansatt värde som beror på en rad olika parametrar. Som tumregel kan man dock titta på rekommenderade tjocklekar från leverantörerna av mineralull: 200–300 mm i golv, 300–350 mm i tak (500-600 mm vid lösullsisolering) samt 200–300 mm i ytterväggar. Ibland kan det dock löna sig med en isolering som är ännu kraftigare. Som exempel kan nämnas de mycket energieffektiva passivhusen, med ytterligare 50–200 mm isolering utöver det som är normal standard.

I många fall märker man själv om bostaden är dåligt isolerad. Om det är kallt på golvet eller drar från fönstren är detta ett säkert tecken på att det finns behov av tilläggsisolering. I en del fall kan det dock räcka med mindre ingrepp, som att byta tätningslisterna runt fönstren eller lägga fog i skarvar och springor. Detta är sådant som man kan klara av på egen hand. En annan typ av isolering som man kan göra själv är att tilläggsisolera vinden med mineralull. Även om jobbet är relativt enkelt krävs det dock att man gör det rätt. Exempelvis kan en för tät eller sammanpressad isolering öka risken för fuktskador.

Om du vill få in offerter på projektet så kan du lägga upp det på byggstart.se.

Tilläggsisolera källaren

I äldre hus är det relativt vanligt att man isolerat källaren direkt felaktigt. Förr var ju källare inte avsedda att vistas i och man ödslade därför inte heller någon större kraft på fuktsäkring. Även idag är många av uppfattningen att tilläggsisolering av källarmuren ska göras invändigt. Detta kan dock hindra luften i en uppvärmd källare från att torka ut fukt ur muren. Därmed är faran för mögelangrepp i väggen stor, vilket kan leda till dålig lukt och luftkvalitet. Den dåliga luften är inte heller något som kommer att stanna i källaren, den kommer alldeles säkert sippra uppåt. Resultatet blir alltså en dålig inomhusmiljö även i övriga delar av huset.

När du ska isolera utsidan av källarväggen tillkommer det ett större arbete i form av grävning. Detta är något som kan tyckas alltför omfattande, men i många fall är det just det som krävs för att komma till bukt med fukten. Utöver att isoleringen leder till mindre fukt i källaren, får det också effekten att inomhustemperaturen blir mer behaglig. Det är rekommenderat att man försöker kombinera isolering av källaren med andra förbättringsarbeten som kräver grävning, som att dränera kring huset. Även detta är en åtgärd som gör källaren mindre utsatt för fukt. Dränering är en bra metod för att hindra kapillär uppsugning - det vill säga att vatten sugs upp och stannar kvar i hålrummen i källarmurens porösa delar.

Tilläggsisolera vinden

Av fysikaliska orsaker försvinner mycket av värmen uppåt. Har man en bristfällig isolering upp mot vinden betyder detta att mycket av den energi som var avsedd att värma upp bostaden, transporteras vidare upp på den kalla vinden och sedan vidare ut i det fria. Taket är den del av bostaden som står för de största delarna av värmeförlusten – här finns alltså mycket pengar att spara. Samtidigt finns det en hel del saker att tänka på. I samband med att du minskar värmeförlusterna uppåt minskar temperaturen på vinden. Det krävs inte stora temperaturskillnader för att vinden ska bli mer utsatt för kondens. Vid tilläggsisolering behöver du alltså samtidigt försäkra dig om att ventilationen är tillräckligt god, så att luftcirkulationen kan torka ut eventuell kondensbildning. På äldre vindar finns det ofta en luftspalt längs takfoten. Här är det viktigt att man inte lägger isolering på ett sådant sätt att den täpper till luftspalten.

Invändigt eller utvändigt?

Hur du bör isolera beror till stor del på hur huset ser ut, samt vad du själv har för möjligheter. Olika byggnadskonstruktioner kräver olika typ av tilläggsisolering. Regelverk med tomma fack i kan vara en bra utgångspunkt för blåsisolering, medan man i andra fall kan vara begränsad till invändig isolering för att bevara fasaden. Många gånger rekommenderas dock utvändig isolering eftersom det tar bort problemet med köldbryggor utan att påverka boytan. Under tiden som man gör utvändig tilläggsisolering är det också möjligt att bo i huset. Vid invändig isolering kan detta vara svårt, om man vill göra arbetet effektivt. Vid utvändig isolering är man dock begränsad av takutsprång, fönsterdetaljer och estetik. I många fall behöver man även flytta ut fönstren så att de även fortsättningsvis följer fasadprofilen, för att bevara det ursprungliga utseendet hos huset.

Vid invändig isolering är fördelen att man kan välja vilka rum man vill isolera och därmed hoppa över de rum som man vill ha en lägre inomhustemperatur i. Du slipper även att göra förändringar på fasaden. Invändig isolering betyder ju dock en hel del arbete interiört. Fukt- och temperaturförhållandena ändras också, så du bör vara beredd på att göra ytterligare nödvändiga förändringar för att säkra upp luftcirkulationen. Invändig isolering är först och främst ett alternativ för trähus.

Det lönar sig nästan jämt att göra en tilläggsisolering i samband med att man gör andra typer av renoveringsarbeten. Om man utgår ifrån en situation där man behöver byta ytterpanel eller göra annat fasadarbete, kan man tjäna in väsentliga delar av kostnaden genom att passa på att isolera samtidigt. Allt bottnar såklart i att man då kapar värmekostnaderna. Fönstren är ett annat område som står för en betydande del av värmeförlusterna.

Behöver du hantverkare till jobbet? Lägg då ut projektet på byggstart.se.

Vänd dig till proffsen för korrekt isolering 

För att få maximal utväxling av en tilläggsisolering är det kritiskt att den utförs korrekt. Även om arbetet är relativt enkelt kan det få stora konsekvenser om det utförs på fel sätt. Skulle det uppstå fuktansamlingar inne i isoleringen kan det leda till betydande extrakostnader. Mögel- och rötskador är också bland det värsta för innemiljön och kan leda till luftvägsbesvär.

Vid den här typen av projekt kan du vara berättigad till rotavdrag för arbetskostnader, förutsatt att du tar in hantverkshjälp. I den här artikeln kan du läsa mer om vad som gäller för att man ska få göra avdraget.

Om du vill komma i kontakt med hantverkare som kan tilläggsisolera, kan du registrera ditt projekt hos Byggstart. Innan en hantverksfirma får tillgång till plattformen har vi först gjort kontroller av referenser, kreditupplysning och sett över eventuella certifieringar. Vi gör även löpande kontroller av det här. Det är bara de entreprenörer som kan upprätthålla en hög kvalitet och konkurrenskraftiga priser som får fortsätta att vara en del av nätverket. Det är gratis för dig att lägga ut uppdrag och du kommer då bli matchad med välkvalificerade entreprenörer utifrån de kriterier som ställs av projektet. Entreprenörerna förser dig sedan med anbud, helt utan förpliktelser.

Använd bra isolering

Det finns många olika typer av isolering att välja mellan. Vilken du bör välja bestäms av användningsområdet, husets konstruktion, det U-värde som krävs samt om du ska isolera in- eller utvändigt. Alla varianter har sina för- och nackdelar. Om du är osäker på vilken sorts isolering som passar bäst till ditt projekt bör du rådfråga en professionell hantverkare.

  • Mineralull

Detta är det material som de flesta förknippar med isolering. Mineralull från producenter som Rockwool och Isover (tidigare Gullfiber) finns både som skivor och på rulle. Materialet tillverkas av smält sten (diabas) eller glas som spinns till trådar och som slutligen limmas ihop med fenolharts eller annat bindemedel. Denna typ av isolering har god isoleringsförmåga men sämre fuktegenskaper. Användningen av mineralull bör därför anpassas därefter.

  • Cellplast

Plattor av cellplast, som XPS och EPS, används ofta för att isolera husgrunder – mot bärande väggar och under fundament. Dessa tål att belastas med stort tryck och gjuts ofta in i betongen. Generellt sett tål cellplast även fukt väl, även om just EPS kan vara något känsligare. Det finns emellertid viss risk för skadedjursangrepp när man använder cellplast. Myror har en viss förkärlek för att bosätta sig i just cellplastplattor.

  • Cellulosa

Isolering av cellulosa tillverkas av återvunnet pappersmaterial eller träfibermassa. Det här är ett materialet som lämpar sig väl i äldre hus med självdrag, eftersom det låter huset “andas”. Materialet är diffusionsöppet vilket gör att fukt transporteras från den varma till den kalla sidan. Detta gör att den här typen av isolering kan användas utan fuktspärr, så länge den används på rätt sätt.

  • Blåsisolering

Detta är den mest moderna metoden för isolering. Namnet kommer inte av själva isoleringsmaterialet som används, utan från sättet som man tillför isoleringen på. Både glasull, träfiber och cellulosa kan appliceras på det här sättet. Genom att blåsa in materialet kan man snabbt fylla ut springor och hålrum. Blåsisolering funkar dock inte för alla typer av konstruktioner. Man är också begränsad till att ta in professionella hantverkare för jobbet – det är inget man gör utan erfarenhet och specialutrustning.

Som tidigare nämnts är tilläggsisolering en god investering som kan innebära att det framöver står betydligt lägre belopp på uppvärmningsnotan. Eftersom ny isolering för med sig förändrade förhållanden avseende fukt och temperatur i bostaden, är det viktigt att isoleringsarbetet utförs korrekt. Görs det inte rätt kan det resultera i fuktskador på huset. För att komma i kontakt med kvalitetssäkrade hantverkare med nödvändiga erfarenheter och kunskaper kan du registrera projektet gratis hos Byggstart.

Nästa steg:

Fler artiklar:

Kom igång

Hitta pålitliga proffs för bygg och renovering. Få flera olika offert på ditt byggprojekt.